Äntligen är vardagen tillbaka på Kattryd och Husse är hemma igen...ett kärt återseende och jag kan få ta hand om den hemska förkylning som tagit över min kropp...för det är inte helt enkelt att sköta en gård helt ensam med allt det innebär, särskilt inte när man har en "manlig" förkylning....och ja den håller i sig men det går sakta åt rätt håll, hostan är för jävlig bara, har inga stämband kvar snart....ajajajaj!!! Men hästarna mår iallafall toppen och lillfisen Muffins gjorde sin sista hoppträning för säsongen med bravur i torsdags, hoppade lugnt, runt och gjorde fina språng hela träningen igenom, bra avslutning inför hennes välförtjänta vintervila. Herr Brun är tillbaka på banan han också och har hopptränat för första gången efter sin skada, och ja det kändes som den vilan har gjort honom väldigt gott, pigg, fräsch och hoppade väldigt fint, en vila även på gamla hästar gör susen verkar det som!

 Även om det är grått och trist så är det skönt att det är mjukt i backen, träningen av hästarna blir mycket bättre och lättare då, slipper vara i ridhus vilket är det tristaste jag vet, ja till och med hästarna tycker det är trist, mycket piggare och gladare hästar att rida ute....mmmm, Muffins fick gå på promenad med Herr G i fredags, i mörker, det var första gången vi var ute i mörker och red, det är ju alltid lika spännande och se hur hästarna reagerar på saker när det är mörkt, och ja det gick hyfsat bra....några småhopp för saker som såg lite läskiga ut i skymning och även om vi hade en gammal mentor med som skulle gå före så tog min lilla prinsessa över och gick först....liten duktig och modig häst...   nej nu får jag snart besök av Sara som kommer hit och vi ska rida ut en låååångtur i skogen....ha en fin dag och vecka....tjingeling!!!

 ....godaste gärningen fick jag göra häromdagen när jag åkte hem från jobbet, mitt ute på alingsåsvägen sprang en liten förvirrad vovve med ett koppel hängandes efter sig...förvånad att det var bilar före mig som bara körde föbi den stackars lilla varelsen som såg helt förvirrad ut. Stannade gjorde såklart jag och lilla vovven kom direkt fram till mig och så fick han hoppa in bak i skuffen, helt blöt var han så han hade nog varit ute ett tag. Men var skulle jag leta efter husse/matte. Svängde in till första huset vid vägen och gisses vilken tur jag hade....första huset träffade jag rätt, där bodde lilla vovven och matte som var hemma blev ju själaglad. Husse var ute på promenad och hade nog tappat vovven, hoppas bara inte det hade hänt husse nåt... men det får jag aldrig veta, lilla vovven kom hem iallafall.....lycka för mig   

 Veckan har inte startat så bra förutom att jag fick ett paket från jobbet men en go förkylning bröt ut och här ligger jag nu helt deckad....ja jag är inte överförtjust för husse har ju åkt på lite semester så här ligger jag ensam, övergiven och sjuk....hm....bara att ta en ipren och kamma sig eller...ja vad gör man, hästarna måste ju ha mat, ut i hagen ska de och vem gör det....nä just det....!!!!

Foto: Navaz Sumar

 Det var iallafall en mycket fin och lyckad förra vecka och helg med Änglahoppet. Så många fina små ryttare på sina ponys som red väldigt imponerande. Jag fick äran som vanligt att sitta på första parkett i domartornet och blev nästan ibland tårögd över hur fint en del små rider. Det man ser är att den nya stilbedömningen börjar ge resultat på våra små ryttare som red fina vägar, bra tempo och hade en väldigt bra inverkan på hästarna...jättekul att se...wow!!!! Imponerad blir jag även över hela vår organisation som gång efter gång levererar de bästa av tävlingar för Sverigen ridelit....ja jag måste nog bara säga att BFK är nog en av de bästa klubbar att arrangera tävlingar på hög nivå, den lite lägre nivån kan vi bli bättre på, men efter helgens tävlingar så är jag iallafall glad att få vara en del av detta....så TACK till alla ni härliga människor som lägger ner tusentals timmar på detta spektakel....  

 Ja och häromdagen var min lilla beridare här och red på Nissemannen.....han blev så klart jätteglad att få vara med i paddocken en stund, det är ju ändå hans favoritställe...Maja som älskar att rida skulle nog kunna sitta på hästryggen 24 timmar om dygnet....typ fastvuxen...hehe. Men det gör ju inget när hon sitter på fina vit som lugnt och tryggt går där som en fyrbent barnvakt....ja kanske man får ha ett litet öga på honom då han fortfarande är en pigg liten häst som gärna tar tillfället i akt att få springa lite....för som pensionär så är det ju inte så fullt med jobb som tidigare så lite spring i benen blir det ju....iiiiiih... Nä nu är det dags för ännu en ipren....tjingeling!!!